En pojke springer genom den svenska förorten. Han måste springa sin egen odyssé. Alla kallar honom tennispojken. Hans pappa var busschaufför i Bagdad och stoppade en ung självmordsbombare. Har pojken släpat med sig kriget till Gottsunda? Kommer han leda de andra ungarna åt helvete? Ska han aldrig bli mer än ett sjukt krigsbarn, en förlorad tennisunge? Därhemma sitter mamman med de alltjämt darrande händerna. Några ungar vrålar från fotbollsplanen. Några slår äppelkartar från trädet med ett basebollträ. Det mullrar från köpcentret.
Den mörka sporten kan bli en räddande subkultur för alla som inte är hela och rena, en extremsport för skadade och skakade ungdomar när hela samhällen faller sönder eller glöms bort. Detta är en roman om ett misslyckat underbarn som är uppvärmd och redo att göra sitt livs hjältedåd. En existentiell undersökning av livet. En kamp – mot eller med språket, mot eller med tillvaron och dess beståndsdelar: den egna kroppen, familjen och andra – vänner, fiender, allt i den väv som formar det mänskliga varats helhet.
